Dead like me
Det har varit en konstig dag idag, min familj skulle åka upp till mormor och morfar för en fika och umgås lite. Men när vi kom innanför dörren skrek min mormor att morfar ramlat ihop, hans andning upphörde någon minut efter att vi anlänt och för att göra en lång historia kort så avled han. Det är alltid märkligt när en släktig går bort, jag känner mig alltid lika tom inombords när jag får höra eller bevittna det. Jag undrar om något är fel på mig eftersom jag aldrig riktigt reagerar, visst har jag aldrig varit så nära till mina släktingar som dött men ändå. Fast det kanske var bra att jag inte började att gråta eller stod och tittade på, någon måste ju ta hand om mormor genom hennes sörjande. Det som nästan skrämde mig var hur oberörd jag var utav händelsen, inte bara psykiskt utan fysiskt, det var nästan som så att jag ville se och veta allting som gjordes för att hjälpa morfars hjärta igång. Antar att det har att göra med mina dumma skriverier... Hur som helst, må han vila i frid, Willy Cedergren.
Har skrivit lite idag, det går rätt bra på den nya boken jag skrammlat fram. Ironiskt vis handlar den om döden, känns lite konstigt att skriva på den. Det är en gammal bok jag grävt fram och gjort om, storyn är som så att en tonårstjej är med om en olycka och är inbokad att dö på liemännens lista. Men hennes lieman ger henne ett val, antingen dör hon på stört eller så blir hon en lieman och behåller sin männskliga kropp. Hon går med på att bli en lieman utan att veta någonting om själva uppgifterna eller konsekvenserna, i blandningen finns hennes otroligt snygga odöda mentor och personliga lieman Donovan, hennes kropps konstanta förvirrning mellan livet och döden, hennes männskliga från-och-till pojkvän Logan och hennes överbeskyddande föräldrar som inte har en aning om att deras dotter samlar in själar runt om i kvarteren... Låter det bra? Jag försöker att inte få det att låta som Dead like me (Mitt liv som död, tv-serie) vilket jag har sett på igen under julen för att få inspiration. Som vanligt är hela baktanken med det hela att det ska uppstå en romans mellan huvudrollen och hennes mentor, det kommer att bli dramatiskt med MEGA-svart humor, roligt, pinsamt och dråpligt.
självklart har jag redan gjort en framsida ;)
Har skrivit lite idag, det går rätt bra på den nya boken jag skrammlat fram. Ironiskt vis handlar den om döden, känns lite konstigt att skriva på den. Det är en gammal bok jag grävt fram och gjort om, storyn är som så att en tonårstjej är med om en olycka och är inbokad att dö på liemännens lista. Men hennes lieman ger henne ett val, antingen dör hon på stört eller så blir hon en lieman och behåller sin männskliga kropp. Hon går med på att bli en lieman utan att veta någonting om själva uppgifterna eller konsekvenserna, i blandningen finns hennes otroligt snygga odöda mentor och personliga lieman Donovan, hennes kropps konstanta förvirrning mellan livet och döden, hennes männskliga från-och-till pojkvän Logan och hennes överbeskyddande föräldrar som inte har en aning om att deras dotter samlar in själar runt om i kvarteren... Låter det bra? Jag försöker att inte få det att låta som Dead like me (Mitt liv som död, tv-serie) vilket jag har sett på igen under julen för att få inspiration. Som vanligt är hela baktanken med det hela att det ska uppstå en romans mellan huvudrollen och hennes mentor, det kommer att bli dramatiskt med MEGA-svart humor, roligt, pinsamt och dråpligt.
självklart har jag redan gjort en framsida ;)
Kommentarer
Trackback
